Jämlikhet kan minska onödig konsumtion

Av Emma Wallrup

En ökad inkomst leder till ökade koldioxidutsläpp, även en miljömedveten medelinkomsttagare släpper många gånger ut mer än en låginkomsttagare som inte har råd att köpa ekologiskt och närproducerat. Men även ökade inkomstklyftor leder till ökade utsläpp pga ett tryck på en ökad statuskonsumtion. En fråga som ställs i boken Jämlikhetsanden är utifall det överhuvudtaget är möjligt och om regeringar kan vara i stånd att göra tillräckliga nedskärningar i koldioxidutsläppen utan att samtidigt minska klyftorna?

Klyftor påverkar oss eftersom vi är sociala varelser, vi är egentligen så ömhetsberoende och socialt konstruerade, så vi lägger ner väldigt mycket resurser på att bli accepterade. På medeltiden färgade man blå färg med en strandväxt, vejde. Det kommer in mycket tång till stränderna som gödslar dem kontinuerligt. Därför är många strandväxter mycket krävande när det gäller näring. Eftersom den blå färg man fick av vejde var så populär så odlade man vejde under medeltiden. På grund av att denna växt behöver så mycket näring så gick det åt massor med gödsel. Detta skedde i konkurrens med livsmedelsproduktionen som på den tiden hade sina begränsningar just pga bristen på gödsel till åkrarna. Men på grund av att blå kläder var populärt så lät man odla vejde med delar av den värdefulla gödsel som fanns att tillgå. Detta fenomen att konsumera mer än man behöver på bekostnad av andra viktiga värden har visat sig vara en återkommande tendens hos människor. Parallellen med prioriteringen av biobränslen före matförsörjning är svår att undgå.  Vår sociala sida går ibland för långt, vi blir för påverkade och tänker inte självständigt och tar de klokaste besluten i en gruppering som har andra ideer. I en värld där vi ständigt uppmanas att konsumera, allt för den aldrig ifrågasatta ”tillväxten” ställer det till problem.

Image

Vejde Isatis Tinctoria är en strandväxt som har använts som färgväxt.

De värden som har betydelse för vårt välmående egentligen är ju hälsa, lycka, relationer och vänskap, samhällsliv och ett bra samspel med naturen. Men istället för att uppvärdera dessa värden trots att vi vet detta så uppvärderas materialistiska värden i samhället, vilket på grund av de utsläpp som det orsakar riskerar vår egen framtid. Ökade klyftor ger ett ökat incitament till statustävlan och och är en viktig anledning till att trycket att konsumera ökar.

Ny teknik ger oss en energieffektivare tillvaro men om konsumtionstrycket ökar så tar energibesparingarna ut sig genom en ökad konsumtion. Då bilar blir bränslesnålare har det visat sig att vi har valt att köra längre och köpa större, ofta fyrhjulsdrivna, med en totalt sätt ökad förbrukning, då husen blir bättre isolerade har vi höjt Rot-avdrag till utbyggnader och ökade boendeytor i villor istället för upprustning av hyreslägenheter.

Skillnader mellan länders utsläpp är stor, dessutom har de länder som har en hög materiell standard en historisk skuld på grund av de stora utsläpp som släppts ut under en längre tid och som ligger kvar i atmosfären. För att nå en rättvis och hållbar nivå och klara av klimatkrisen så är det viktigt att öka jämlikheten både mellan länder och inom länder.

Statuskonsumtionen drivs på av ökad ojämlikhet, vilket har observerats på olika sätt. Till exempel så har i takt med att ojämlikheten ökat i både USA och England sparandet minskat och skuldsättningen ökat, en indikator på ökad konsumtion över längre tid.  I en studie upptäcktes också att konkurssiffrorna steg mest i de delar av USA där ojämlikheten ökat mest. Även reklamutgifter visar en tendens på att påverkas av ojämlikhet. I mer ojämlika länder förbrukas större andel av BNP på reklam, tex i USA och Nya Zeeland, går dubbelt så mycket resurser går till reklam som i Norge och Danmark. Ojämlika länder tenderar också att ha en längre arbetstid och det går att se att länder som över tid får en ökad ojämlikhet också får en längre arbetstid.

En viktig anledning till att folk konsumerar är alltså att visa upp en social fasad. En studie gjordes där folk tillfrågades om de skulle få mindre pengar än andra i ett samhälle, men ändå mer pengar totalt sett än om de levde i ett land där de skulle ha mer pengar än andra. Denna studie visade att 50 procent skulle välja att leva i ett samhälle där de hade det bättre än andra även om de fick en sämre standard totalt sett.

I Jämlikhetsanden nämns också Thorstein Veblen som 1899 publicerade ”Veblens Theory of the Leisure Class”, som var den första betydelsefulla publikationen om förhållandet mellan sociala skillnader och konsumtion. Där introducerades begreppet skrytkonsumtion. Han betonade långt före reklamens era att det finns en koppling mellan ekonomisk tävlan och negativ jämförelse med andra. Reklamindustrin använder detta mycket utstuderat, ett sätt att spela på en problematik som finns inneboende särskilt i ojämlikare samhällen, vilket i sin tur förstärker känslan av otillräcklighet hos människor. Mycket av konsumtionsbehoven uppkommer på grund av dessa mekanismer och inte av de verkliga materiella behoven.

Detta är också del av en annan problematik där en ökad ojämlikhet försvagar samhällslivets viktiga processer för att bygga ett hållbart samhälle. För att till exempel ta itu med den så avgörande klimatförändringen krävs ett globalt samarbete av aldrig tidigare skådat slag. I en värld med stora klyftor där fler och fler bygger sin trygghet och bekräftelse på konsumtion är det svårare att komma överens om att minska den. Istället ökar incitamenten att fuska i förhandlingarna och att bara försöka hitta smygvägar, för att slippa åtgärder för kunna bibehålla sin resursanvändning. Vilket gör det omöjligt att nå några avtal som bär upp det som nödvändigtvis behöver göras.

En jämlikare resursfördelning skulle minska trycket på att bibehålla samma nivå av resursslöseri och göra det lättare att uppbåda det engagemang som behövs för att få fram tillräckliga klimatavtal enligt Wilkinson och Pickett. För att ge en ökad motivation till en gemensam målsättning människor emellan så är jämlikheten en bärande del. Ökade klyftor splittrar samhället och gör det svårare att knyta nödvändiga avtal. Därför är en ny och omfattande diskussion om jämlika samhällen på många sätt en bärande del i en långsiktigt hållbar utveckling och därför extra viktigt just idag, när vi har klimatförändringarna som vår tids utmaning att lösa. En politik som suger ut de fattiga samtidigt som de rikare blir rikare och som samtidigt orsakar högre utsläpp måste ifrågasättas.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s