Håller Jämlikhetsandens tes?


Denna hemsidas syfte är att samla information om jämlikhet och uppdatera om forskningsläget. Standardreferensen som man då måste förhålla sig till är epidemiologerna Richard Wilkinson och Kate Picketts bok Jämlikhetsanden (Karneval förlag, 2011), med tillhörande hemsida The Equality Trust.

Wilkinson och Pickett presenterar jämförande statistik mellan länder och delstater i USA. Deras grundläggande tes är att ju jämlikare ett samhälle är, desto bättre hälsa får människor, även i de högre samhällsskikten. De har tittat på en lång rad faktorer, t.ex. barnadödlighet och livslängd.
Om deras påstående håller så är det politiskt sprängstoff. Som med all spektakulär forskning, så har också deras resultat ifrågasatts. En del forskare lägger tegelstenar på det vetenskapliga bygget, och andra forskare ruckar på redan lagda tegelstenar för att se om de är värda att ligga kvar. Frågan som detta inledande inlägg ska försöka reda klarhet i är om det finns invändningar mot den Wilkinson/Pickettska tegelstenen som är värda att ta på allvar.

Jag har valt att fokusera på boken Blir vi sjuka av inkomstskillnader? En introduktion till sambanden mellan inkomst, ojämlikhet och hälsa (Studentlitteratur AB, 2012) av Andreas Bergh, Therese Nilsson och Daniel Waldenström.

Även om den är generellt skriven, så är dess huvudsyfte att ställa Jämlikhetsanden under kritisk belysning. Deras huvudsakliga invändning är att Wilkinson och Pickett mestadels använder sig av aggregerade data, d.v.s. medeltal för befolkningen för hela länder, eller delstater. Det finns nämligen ett så kallat aggregeringsproblem.

Säg att vi har ett samhälle med tre invånare, som har 20, 40 respektive 60 tusen kronor i månadsinkomst.

Anna — Bengt — Cecilia

(20)         (40)        (60)

En låg inkomst resulterar i sämre hälsa. För varje krona i löneökning så förbättras hälsan. Men för höginkomsttagare så blir hälsoeffekten av den där kronan i löneökning inte lika stor. Man brukar säga att marginaleffekten är avtagande.

Säg att låginkomsttagaren får en lika stor lönesänkning i kronor som höginkomsttagaren får löneökning:

Anna —— Bengt —— Cecilia

(10)             (40)            (70)

Då ökar ojämlikheten. Eftersom låginkomsttagaren får en större negativ hälsoeffekt än höginkomsttagaren får positiv dito, på grund av ovan nämnda marginaleffekt, så sjunker den genomsnittliga hälsan. Jämlikhetsandens grafer visar mycket riktigt att ojämlikhet och genomsnittlig hälsoförsämring hänger ihop. Men Wilkinson och Pickett hävdar ju att även höginkomsttagarnas hälsa lider av den ökade ojämlikheten. För att kunna uttala sig om den tesen stämmer, så är det tillförlitligare att titta på individbaserade data. Till skillnad från aggregerade data, där man tittar på hela länders eller delstaters genomsnittliga statistik, så måste man då titta på individernas inkomster och hälsa. I exemplet ovan skulle man förvänta sig att Bengt får sämre hälsa, trots att varken hans eller samhällets genomsnittsinkomst har ändrats. För stora samhällen som länder och delstater blir forskning på den individbaserade statistiken mycket mer resurskrävande jämfört med forskningen på den aggregerade statistiken.

Blir vi sjuka av Inkomstskillnader? presenterar en genomgång av litteraturen, där resultaten spretar. Babones (2008) kommer t.ex. med statistiska metoder fram till att man inte kan avfärda resultat baserade på aggregerade data. Han går igenom forskningsresultat. Med hjälp av statistiska verktyg så visar han i sin studie att endast mindre än hälften av sambandet mellan hälsa och ojämlikhet kan förklaras med hjälp av det ovan förklarade aggregationsproblemet.

Slutsatsen i Blir vi sjuka av Inkomstskillnader? blir att det krävs mer forskning, framförallt på lands- och delstatsnivå, innan man kan ge ett entydigt svar på om ojämlikhet dödar, som Wilkinson så drastiskt uttrycke det i sin tidigare bok Tänk på avståndet!.

Sammanfattningsvis så är Blir vi sjuka av inkomstskillnader? en utmärkt introduktion till ämnet. Som läsare blir man nyfiken på mer. Wilkinson och Pickett har numera en policy att föra debatten om Jämlikhetsanden i tidskrifter som granskas av andra forskare, peer-review. Förhoppningsvis får vi se mer av författarna till Blir vi sjuka av inkomsskillnader?, Bergh, Nilsson och Waldenström i sådana sammanhang framöver. Peer-review-debatt gör det enklare för en novis i ämnet, som undertecknad, att sålla argumenten. Bloggar med sina kommentatorsfält har sina poänger. Men det är oerhört svårt att skilja agnarna från vetet.

Nedan är några bloggar som tar upp intressanta aspekter av diskussionen som uppkom när Jämlikhetsanden kom.

Åsa “Nymnchen”, som är disputerad från Karolinska Institutet, har även hon tittat i peer-review-litteraturen, och kommer, liksom Babones, fram till att man inte kan avfärda aggregerade data, såsom man får intrycket av Bergh, Nilsson och Waldenström.

Christopher Snowdon, som har skrivit Jämlikhetsbluffen, vilket är Timbros svar på Jämlikhetsanden, har ett tvivelaktigt förhållande till vetenskapen. Hans tidigare bok heter “A History of Anti-Smoking” och var skriven för att misskreditera forskningen kring passiv rökning. Det gör att jag inte prioriterar läsning av Jämlikhetsbluffen.

Här är en presentation av Blir vi sjuka av inkomstskillnader? på SVT24.

Ekonomstudenten August Torngren Wartin försökte reda ut begreppen mejlledes med Wilkinson då det begav sig.

bloggen ekonomistas, som består av sex forskare i nationalekonomi,  kan man hitta en recension av Blir vi sjuka av inkomstskillnader?, skriven av Stefan Fors.

REFERENS
Babones, S.J. (2008). Income inequality and population health: correlation and causality. Social Science & Medicine, 66(7): 1614-1626.

Florian Burmeister

Annonser

One response to “Håller Jämlikhetsandens tes?

  1. Hej!
    Det var ett välskrivet inlägg.
    Ang individdata vs makrodata: Numera kommer det allt fler studier som har mycket detaljerade data. Dessa har ju även fördelen att de gör det möjligt att testa olika idéer om varför det eventuellt finns ett samband.

    Två bra artiklar som vi inte hann få med i boken har nyligen publicerats:

    Grönqvist, H., P. Johansson och S. Niknami (2012) Income Inequality and Health: Lessons from a Refugee Residential Assignment Program, Journal of Health Economics, 2012, 31(4):617-629

    Rostila, M., Kölegård, M.L., Fritzell, J. 2012. Income inequality and self-rated health in Stockholm, Sweden: A test of the ‘income inequality hypothesis’ on two levels of aggregation, Social Science & Medicine, 74(7):1091-8

    Ang Snowdon och tobaksindustrin: Jag läste boken utan att känna till kopplingen, och jag är generellt av åsikten att argument bör värderas på basis av sin giltighet och inte avfärdas för att den som uttalar dem gjort eller tyckt något dumt i det förflutna. Jag tänker mig att det inom vänsterpartiet finns viss sympati för den hållningen.

    Därmed inte sagt att det är fel att nedprioritera Snowdon, även om jag har för mig att den hade vissa poänger avsedda som polemik mot just Jämlikhetsanden.

    allt gott,
    andreas

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s